Varför är Växjö segregerat?

RLh-gHCP75KLGvQ7nEEo

I en intervju i Sveriges Television den 17 oktober meddelar Växjös starke man Bo Frank (m) att kommunen tänker säga upp avtalet med migrationsverket om att ta emot ensamkommande flyktingbarn. Dagen därpå säger kommunen upp avtalet med migrationsverket om flyktingbostäder i Braås och Lammhult.

Som skäl anger Bo Frank på sin egen blogg att Växjö är den fjärde mest segregerade arbetsmarknadsregionen i Sverige, och att det beror på flyktingsmottagandet.

Stämmer det?

Den metod som Charlotta Mellander, professor i nationalekonomi vid Jönköpings högskola, använt för att mäta segregation är att särskilja vad hon kallar ”den kreativa klassen”, dvs. vissa högutbildade yrkesgrupper, och mäta hur pass koncentrerat dessa bor på kvartersnivå inom en arbetsmarknadsregion. De tre första platserna intas av Stockholm (som också omfattar bl.a. Uppsala och har en fjärdedel av Sveriges befolkning), Malmö (som omfattar stora delar av Skåne) och Göteborg (Storgöteborg). Dessa tre arbetsmarknadsregioner har närmare hälften av Sveriges befolkning. På fjärde plats kommer Växjös arbetsmarknadsregion, som omfattar hela östra Kronoberg. Lägst är segregationen, enligt denna metod, i Vansbro, Åsele och Arjeplog.

Det denna modell egentligen visar är bostadspriserna. I områden med stark tillväxt, där bostadsproduktionen inte hänger med, stiger priserna. När bostadspriserna är höga minskar också valmöjligheterna för människor med låga inkomster. De trängs undan till mindre attraktiva och, ofta, mer perifera lägen. I områden med svag tillväxt blir lägesfaktorn mindre avgörande. Denna tendens kan förstärkas om man tillämpar en stadsplanering där man inte integrerar olika typer av boenden på kvartersnivå, t.ex. genom att försöka bygga t.ex. en tredjedel hyresrätter, en tredjedel bostadsrätter och en tredjedel småhus i varje litet delområde. En annan faktor som har stor påverkan i Växjös fall är att arbetsmarknadsregionen bara till hälften består av består av själva Växjö. Den andra halvan av befolkningen bor i mindre orter och på landsbygden runt Växjö. Det gör att man också får en segregation mellan dem, ofta välutbildade, som vill ”bo i stan”, och de som bor kvar utanför stan.

Sammanfattningsvis så beror Växjös fjärdeplats i denna mätning av segregationen på tre orsaker:

1)       Hög tillväxt av framför allt välutbildade. Till stor del beroende av Linnéuniversitetets utveckling.

2)       En samhällsplanering som inte i tillräckligt hög grad förmått integrera olika boendeformer.

3)       En region med en stor del småorter och landsbygd som inte är attraktiv för de välutbildade individer som den här studien handlar om.

Ingen av orsakerna har alltså det minsta med flyktingmottagandet att göra. Och två av orsakerna är i grunden positiva, både hög tillväxt och en blandning av stad och land bidrar till att skapa en attraktiv och väl fungerande ort.

Även i studier som istället använder det traditionella måttet inkomstvariation mellan olika bostadsområden så ligger Växjö högt. Det intressanta i det sammanhanget är med denna metod så låg Växjö högre än t.ex. Stockholm redan 1980. Det finns alltså också en fjärde trolig förklaringsvariabel för Växjös del, nämligen en tradition av stora socioekonomiska klyftor.

Annonser

2 thoughts on “Varför är Växjö segregerat?

  1. Ingen normalt tänkande människa kan ta den studien på allvar.
    Vad tror du själv?
    Tror du själv att segregationen 1) Minskar eller 2) Ökar,
    ifall Växjö tar emot säg ytterligare 2000 utomeuropeiska invandrare?

    • Studien mäter bostadssegregation baserat på yrkestillhörighet. Det är ett sätt att mäta segregation. Man kan också mäta segregation på arbetsmarknaden eller i det civila samhället, baserat på t.ex. inkomst eller etnisk bakgrund. Det beror ju på hur man definierar problemet som man är ut efter att mäta.
      Om 2000 utomeuropeiska invandrare kommer till Växjö kan det leda till att segregationen ökar, minskar eller blir oförändrad. Det beror på en kombination av deras egen utbildningsnivå och möjligheter på arbetsmarknaden, på kommunens och samhällets insatser, på det civila samhällets funktionssätt och på var de bosätter sig. Samt självfallet på vad det är man mäter och varför.
      Självfallet vore det rent generellt helt fantastiskt bra för Växjö om 2000 utomeuropeiska invandrare valde att bosätta sig här.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s