FN toppen av ett isberg

20130921-065102.jpg
FN:s råd för mänskliga rättigheter. Består mest av diktaturer.

Jenny Nordberg har i SvD inlett en granskning av FN-systemet och Sveriges enorma bidrag dit.

Sverige och svenskarna älskar FN, till skillnad mot EU som av många snarast betraktas som något nödvändigt ont. Vi vill gärna bidra till FN:s höga mål om global fred, mänskliga rättigheter, fattigdomsbekämpning och global utveckling. Det är sällan vi reflekterar över hur FN som verktyg fungerar för att uppnå dessa mål. Nästan aldrig rapporterar våra medier om hur lite man faktiskt åstadkommer eller hur korrupt organisationen är. När framförallt amerikanska politiker, som ju ser problemen på närmare håll, ifrågasätter organisationen så dömer vi snabbt ut dem som högerextrema och isolationistiska. Faktum är att en av de viktigaste orsakerna till att FN så sällan ifrågasätts i Sverige är att man nästan aldrig åstadkommer något. Vi kan fortsätta skicka pengar i tron att de gör gott utan att reflektera mer över saken.

Det grundläggande problemet med FN är att det är ett mellanstatligt samarbete. Mellanstatlighet är den grundläggande principen i internationella mellanhavanden allt sedan Westfaliska freden 1648. Varje stat har ett territorium och en regering, demokratisk eller inte, som har våldsmonopol och som medborgarna är underställda, staternas regeringar hanterar relationerna mellan staterna och blandar sig inte i varandras inre angelägenheter.

Så har det ju aldrig fungerat i praktiken och överhuvudtaget inte i dagens globala värld. Människor och företag, handel och turister, vi engagerar oss mot förtryck i andra länder och har börjat betrakta demokrati och mänskliga rättigheter som globala.

I dagens värld fungerar helt enkelt mellanstatliga organisationer väldigt illa. De bygger på ett konsensus som kräver ändlösa förhandlingar för att hitta minsta gemensamma nämnare. De som jobbar i systemet har knappast några incitament att åstadkomma några resultat, tvärtom, vare sig de jobbar för FN-systemet eller medlemmarna så är de extremt välbetalda och sällan ditsatta p.g.a. meriter. Inte minst mot bakgrund av att endast en minoritet av medlemmarna är väl fungerande demokratier. Ett litet antal stater, inte minst Sverige, finansierar kalaset, medan de flesta ser systemet endast som ett julbord för de mindre kompetenta medlemmarna av de härskande eliterna och deras släktingar.

Ändå har vi sett en dramatisk utveckling i positiv riktning i utvecklingsländerna efter det kalla krigets slut vad gäller allt från ekonomisk utveckling, demokratisering, mänskliga rättigheter och läskunnighet. Det slående med denna utveckling är att den skett trots, snarare än pga FN, de viktigaste drivkrafterna har varit frihandel och flödet av information, främst genom internetrevolutionen.

Vi behöver organisera det internationella samarbetet på ett sätt som fungerar i dagens värld. Lägg ner alla mellanstatliga organisationer och ersätt dem med nätverkssamarbeten mellan myndigheter, frivilligorganisationer och företag. Avskaffa diplomatkåren och ambassaderna och anpassa samarbetet med andra stater, organisationer och medborgarna i andra länder efter det aktuella behovet i varje enskilt fall.

http://www.svd.se/nyheter/utrikes/sverige-ar-fns-jultomte_8535780.svd

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s