OPS och landsvägar

VGSKLS~1

 

Karin Nilsson (c) skriver i Smålandsposten 7/8 att Centerpartiet nu är öppna för att finansiera infrastruktur via offentlig-privat samverkan (OPS). Alldeles utmärkt tycker vi från Folkpartiets sida, som länge arbetat för att använda denna modell för att finansiera den kraftiga utbyggnad av vårt lands infrastruktur som är nödvändig. Genom att vi jobbat så länge med denna fråga har vi också kunnat identifiera vilka svårigheter som finns med OPS-lösningar och när de är lämpliga att använda.

Den stora fördelen med OPS-projekt är att den som bygger också sköter om investeringen under dess livstid. Det gör att man bygger på ett sådant sätt att underhålls- och skötselkostnader minimeras.

De två mest grundläggande invändningarna  är dels att stat och kommun alltid betalar mindre i ränta på lånen än privata aktörer. På investeringsprojekt med lång avskrivningstid handlar detta om betydande belopp. De effektiviseringsvinster som uppnås genom OPS måste alltså vara så stora att de kompenserar för detta. De avtal som behövs och de förstudier som krävs tenderar också att vara mycket komplexa och det krävs att OPS-investeringen klart går att särskilja från sin omgivning. Erfarenheterna från andra länder visar därför att OPS passar för stora till mycket stora investeringar.

En typ av OPS-lösning är att den som bygger får kompensation genom att ta betalt av användarna. De flesta av oss har någon gång kört på Öresundsbron eller en betalmotorväg utomlands. I det senare fallet finns alltid den gamla gratisvägen kvar för den som har tid men inte pengar. Nackdelen är att vi vill att så många som möjligt ska utnyttja den nya vägen för att minimera olyckor, buller och utsläpp.

Den andra typen handlar om att en privat aktör bygger och opererar en investering och samhället betalar en fast summa varje år, medan det fortfarande är gratis för brukaren. Dert största exemplet i Sverige är Nya Karolinska Solna, som Stockholms läns landsting betalar drygt 50 miljarder för under 10 år. Förutsättningen för att detta ska vara intressant är dels att en privat aktör kan vara betydligt effektivare än en offentlig, dels att man kan skriva ett avtal som exakt specificerar vad som ska levereras och på vilket sätt.

När Karin Nilsson (c) tar upp den eftersatta infrastrukturen på landsbygden så är detta tyvärr sämsta tänkbara exempel på lämpliga OPS-investeringar. De är små och sammanflätade med sin omgivning, möjligheten att ta betalt av användarna är liten.

Från Folkpartiets sida är vi på det klara med att vi måste förbättra infrastrukturen på landsbygden, vägar, kollektivtrafik och bredband. Människor ska kunna bo i hela vårt land. Men vi måste vara beredda att satsa skattepengar på det. Pengar som vi kan få genom att t.ex. återinföra kilometerskatten för tunga fordon, som ju orsakar det mesta av slitaget och idag inte betalar för det. Genom att satsa på OPS i storstäderna, där det fungerar, så får vi ju också mer pengar över att satsa på landsbygden.

Lennart Adell Kind (fp) Sandsbro
Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s