Frågor om urvalsdatabasen (FRA-filtret)

Jag har tidigare skrivit om att jag saknar information om FRA:s urvalsdatabas, det s.k. FRA-filtret. Det finns som jag ser det minst ett par saker som behöver redas ut när det gäller sökbegreppen och uppdateringen av FRA:s urvalsdatabas:

  1. Vi måste utgå ifrån att uppdateringar av databasen i huvudsak sker automatiskt, det har talats om en halv miljon sökbegrepp, hur går dessa till? Jag håller det för troligt att ”träffar” genererar nya sökbegrepp, t.ex. om en träff på en IP-adress eller nån annan parameter indikerar att ett meddelande är intressant så hamnar mottagaren också i urvalsdatabsen så att man kan etablera om det finns ytterligare kopplingar mellan den personen (e-poatsadressen, IP-numret etc.) och andra sökobjekt. Detta gör i så fall att inte bara ett sökobjekts omgivning blir avlyssnad utan även omgivningens omgivning osv. Även utan att läsa innehållet i t.ex. e-mail så kan FRA effektivt kartlägga relationerna mellan ett stort antal människor. Information som givetvis kan vara oerhört integritetskränkande.
  2. Hur sker samarbetet med utländska partners? Det har av debatten tydligt framkommit att det viktigaste skälet för FRA att lyssna i kabel är att hitta information som man kan använda för byteshandel med utländska underrättelseorganisationer. Det sker sedan länge ett mycket omfattande samarbete med främst USA, t.ex. som ett led i kampen mot terrorismen. Ett samarbete som bl.a. Sverige driver på inom EU. Se EU-rapporten. En viktig fråga i det sammanhanget är om det är FRA själva som definierar sökbegreppen eller om man får sökbegrepp från sina utländska samarbetsorganisationer. Man kan t.ex. fråga sig om inte det samarbetsavtal som finns med USA när det gäller teknisk kompatibilitet för system, standarder, protokoll och metoder syftar till just detta. Man kan t.o.m. tänka sig att avtalets skrivningar om effektivitet och att undvika dubbelarbete syftar till att uppdateringar av sökbegrepp i urvalsdatabasen ska kunna ske automatiskt av den utländska partnern. Det skulle då innebära att våra myndigheter inte har någon som helst kontroll på den ”terroristjakt” som bedrivs i vår kommunikation. De personer, organisationer och företeelser som bedöms som intressanta av den utländska partnern kommer att avlyssnas oavsett om vi själva skulle bedöma att det vore motiverat. Riktigt besvärligt kan det ju bli om våra myndigheter och den utländska partnerns har olika uppfattningar om vad som t.ex. är en terroristorganisation. Om i så fall FRA får IP-adresser eller andra parametrar att sortera fram meddelanden som berör sökobjekt, som t.ex. kan vara flyktingar i Sverige, vilka sedan lämnas vidare för att hamna hos det lands säkerhetstjänst som personen flytt ifrån, så innebär det givetvis livsfara för personen ifråga och hans vänner och familj. Värt att notera att ovannämnda EU-rapport inte bara specifikt nämner USA som en viktig samarbetspartner i kampen mot terrorismen utan även Ryssland.

Även om jag själv inte lyckats hitta några svar på dess frågor, så förutsätter jag att våra kloka riksdagsledamöter har det. Annars skulle de väl inte gärna ha kunnat rösta igenom FRA-lagen.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , _

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s