Globalieringen ger färre fattiga (och bränder)!

 

Under de senaste två decenniernas globalisering har vi sett kanske den snabbaste välståndsökningen i historien globalt sett. Detta gäller framför allt för de fattigaste länderna. Orsaken till denna fantastiska utveckling är globaliseringen! Alltid intressant och kloke Johan Norberg skriver på dagens Brännpunkt i SvD om den utredning han gjort för regeringens globaliseringsråd.
”Enligt FN har undernäringen minskat från 37 till 17 procent sedan 1970 och andelen med säkert vatten ökat från 30 till 80 procent.Barnarbetet har halverats och analfabetismen har minskat från 52 till 23 procent, främst därför att färre flickor förvägras utbildning. Spädbarnsdödligheten har minskat från 12 till 5 procent.I början av 1900-talet låg den globala livslängden kring 30 år. Idag har den nått smått otroliga 68 år.”

De delar av världen som har fallit efter, som inte fått ta del av välståndets frukter, är just de delar som av olika orsaker inte tagit del i globaliseringen. Som förre FN-chefen Kofi Annan har konstaterat:

”De stora förlorarna är inte de som har utsatts för alltför mycket globalisering. Det är de som har lämnats utanför globaliseringen.”

Den som bekämpar globaliseringen bekämpar också fattigdomsbekämpningen. Det här är inte första gången världen globaliseras. På många sätt var världen mer globaliserad för hundra år sedan, om vi t.ex. tittar på den internationella handelns andel av BNP eller den internationella migrationen i förhållande till befolkningens storlek. Det sena artonhundratalet var också en period då oerhört många människor lyftes ur armod och okunskap. När den utvecklingen tog slut 1914 kastades världen in i ett av sina mörkaste kapitel, med nationalism, fascism och kommunism, som egentligen inte tog slut förrän 1989. Vi har fortfarande mycket att göra t.ex. när det gäller att göra det lättare att flytta över gränserna, men framför allt har vi alla ett oerhört stort ansvar för att det som hände under 1914-1989 inte sker igen. För som Johan Norberg skriver ”Den gamla goda tiden är nu.”
Det största hotet mot den positiva utvecklingen nu är utan tvekan klimathotet. Trots att, som Johan Norberg skriver ”Mängden energi som krävs för att producera en viss mängd välstånd har minskat med 1 procent per år de senaste 100 åren. De nya energislag och drivmedel som kan accelerera utvecklingen är fortfarande för dyra för att tas i bruk i global skala”, innebär ju en global tillväxt på mer än 1%, och det är nödvändigt för att vi ska kunna utrota fattigdomen helt, att vi ökar vår energikonsumtion och utsläppen av växthusgaser. Om vi inte, framför allt i de rika länderna, förändrar våra konsumtionsmönster. Vi kommer att bli rikare, men vi måste konsumera mer kultur och tjänster, och mindre prylar och energi. Ett sätt att se till att vi får en positiv utveckling på det området vore att förändra skattesystemet så att vi beskattar konsumtion av energi och råvaror hårdare, men sänker skatten på arbete kraftigt. I Sverige kan man tänka sig att man gör en tioårsplan för att ta bort den statliga inkomstskatten och ersätta den med högre koldioxidskatt. Vi ser redan nu effekterna av klimatförändringarna, t.ex. i Grekland och Kalifornien (och här), där det bara blir fler och värre bränder. Som inte bara drabbar kändisar.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s